henkeaxon

väl inne på ljusets väg, så lyssnade jag mycket på radio och läste bibeln.

jag var en gång på clark county library-bibliotek- där jag skrev mina brev per e-post till europa och till min syster, som har en annan mamma och växte upp i usa och bodde då i bloomington, indiana.

Jag skrev om min omvändelse och det visade ju sig att hon också hade blivit kristen fast mycket tidigare i sitt liv.

(hon är lika gammal som jag är ungefär).

a alla fall satt jag och läste en scientologi bok när en man i 35 års åldern tilltalade mig från tvärsemot bordet.

Det var Bob, och vi skulle att komma att lära känna varann vid många möten på biblioteket senare.

grejen med bob var att han var också kristen och han gick runt här och där och pratade med folk om jesus och var bibeln sade om dittan och dattan.

ibland pratade vi upp emot 3 timmar isträck.

Han rekommenderade i alla fall en kyrka som han hade varit i.

han sade att de hade vackra flickor där.

hmm, tänkte väl jag för mig själv och gick dit.

första gången var så där, men andra gången var det en gäst där som predikade.

Han talade med kraft och inte som fariseerna och de skriftlärda.

Han berättade liknelsen om den förlorade sonen.(Lukas 15:11.)

den går ut på att fadern låter sin son gå iväg till ett främmande land långt borta och spendera sina arvepengar på horor och diverse utsvävningar.

Men det blev hungersnöd i landet och den unge mannen började lida nöd.

han fick jobb med att vakta svin och han skulle gärna vilja äta av de fröskidorna som svinen åt, men ingen lät honom få något.

Då kom han till besinning och tänkte: hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här svälter jag ihjäl.

han gick då hem och fadern mötte honom med öppna armar när han såg honom på långt håll.

i berättelsen berättas det också om hur fadern lägger sin mantel om sonen och sätter på honom sin ring och skor på hans fötter och håller fest för sonen.

för "min son var död, och lever igen, han var förlorad och är återfunnen".

I alla fall så när han predikar detta så kommer han upp till mig där jag sitter långt bak på 6-7 raden (kyrkan håller cirka 200, kanske 130 var där)

och jag känner att nu kommer det hända något, men jag var inte rädd.

Han tar tag i min hand och drar med mig upp på mitten där man predikar.

där sätter han på mig sin kavaj och ring...

jag säger vad är det för fel på dessa, säger jag och visar på mina skor, och vi byter inte dem.

församlingen skrattar lite, och sedan får jag sätta mig igen.

Det var A.L Gill och hans fru som var där den söndagen. säkert ingen slump, utan Guds timing att han fick dit mig just då.

De är evangelister till världen och har varit på massa ställen och mycket har hänt dem som är värt att läsa om.

de har skrivit ett tjugotal böcker som är väldigt intressanta. kolla gärna deras hemsida" A.L. Gill ministries".

I alla fall, tiden går och jag blir mer förankrad i församlingen.

en av pastorerna tar mig under sin vinge, så att säga, och vi käkar mycket mat på snabbmatsrestauranger medans vi pratar.

Den här kyrkan ,som har haft 800 deltagare men nu hade ca 200, var uppbyggd kring 4-5 pastorer varav en var senior pastor.

denne huvudpastorn hade en son som var i min ålder och vi kom bra överens.

han och hans två systrar spelade alla instrument eller sjöng.

jag fick vara med i ett band och spela på ungdomsmötena, som leddes av basisiten, en kille från dominikanska republiken som sedan gifte sig med huvudpastorns dotter, som sjöng i bandet.

Jag bodde nu i en lägenhet på paradise road, nära strippen, hvudgatan i las vegas.

jag fick möjlighet att träffa några människor som bodde på gatan så att säja.

en bodde i en grotta sade han, och en annan på ett hem för hemlösa.

dem fick bo i min lägenhet och sova på soffan i tre veckor vardera.

den ena, han som bodde i grottan, var väldigt duktig på schack och brukade spela om pengar på en bokaffärs cafeavdelning. Borders bookstore hette den och är en kedja.

i början vann han mot mig i schack innan jag kom igång, så att säga.

han var väldigt duktig, och en rolig typ. han gick på krycka på ena benet och lagade quesadillas åt mig.

den andra var en dam vid namn shari. och hon var också krympling. hon brukade massera mig på ryggen ibland, och hon var från sydstaterna.

hon lagade gröt till mig och var också en väldigt rolig typ.

Jag saknar verkligen den tiden, och den platsen då man lätt kunde komma i kontakt med trevliga människor.

här i europa är folk inte lika öppna och trevliga, men det går väl an.

någon gång vid den här tiden kom mamma och en schackkompis och hans vän på besök.

vi åkte ut i öknen några gånger och dem störde sig på att jag inte kunde sluta att lyssna på kristna radioprogram och kasetter som jag hade beställt.

vi lagade milkshakes och spelade tennis på dagarna.

D. james kennedy var en av predikanterna jag lyssnade nästan oupphörligt på.

sedan åkte mamma och jag till los angeles för att besöka min kusin där.

det är så att min mamma är adopterat krigsbarn från finland och hon blev omhändertagen av en familj i sverige. en adventist familj.

det är på denna sida som min kusin är ifrån

i alla fall, så när vi hade åkt halv-vägs på motorvägen hörde vi ett skri bakom oss.

det var en bil som hade fått sladd, och den kanade bredlänges framför oss samtidigt som den tjöt som bara den(av att den bromsade).

den fortsatte dock att kana förbi oss in i en tom fil och vi blev oskadda.

motorvägarna i los angeles är väldigt breda, de kan bli upp till tio filer breda- i vardera riktning.

när vi kom fram fann vi att charlotte mådde bra och hon jobbade på sjukhuset och reste mycket till olika länder som brasilien med mera.

Jag kommer ihåg en gång då jag var där tidigare, då spelade jag poker på ett av kort rummen i L.A. och vann över 2000 dollar i en pott.

det var en massa rika asiater med i spelet.

under den här tiden hade jag fått tag på en bok från den kristna bokaffären i las vegas(som har mycket bättre böcker än den svenska)

som var skriven av smith wigglesworth.

det var en predikant som slog sina "offer" så att de blev friska.

allt skedde i herrens hus och i ordning.

  Sedan träffade jag en profetkvinna som kom till vår kyrka från kanada-pat cocking hette hon-och hon bad mig ställa mig upp mitt i församlingen och hon uttalade en profetia om mig.

bland annat att jag skulle ut i europa och att hon såg många böcker omkring mig.

hon sade att jag hade haft en slags struktur av stolthet-pride- som hade orsakat mycket förödelse.

Men att jag kommer att finna en slags ödmjukhet som kommer att dra många till herren.

att jag hade en evangelistic anointing-smörjelse- över mig osv.

   jag flyttade senare ut ur lägenheten och in i ett hus med fyra andra unga kristna män.

det var huvudpastorns son, jonathan-vars far ägde huset- och paul-ungdomsledaren.

vi hade mycket roligt ihop, bland annat spelade vi datorspel och jag hade en katt som sket i jonathans rum, för att han hade blivit instängd där då vi alla hade gått ut för dagen.

    den här kyrkan var väldigt noga med att man skulle höra från Gud och söka den helige andens vägledning.

En dag sade denny "jag har någon till dig" och han presenterade mig för en kompis som hette michael mclemore. denne var en välsignelse för mig och han lärde mig att spela golf, så som det skall spelas.

Han visade mig en del golfklubbar och det är verkligen skönt att komma undan ökenklimatet och få lite gräs och fuktighet omkring mig.

Jag tog också guitarr-lektioner av en som var lovsångsledare för en systerkyrka till våran. våran kyrka låg nära stadens centrum och de hade brutits sig loss från våran och bildat en kyrka lite längre norrut.

i alla fall fick jag chansen att göra bort mig en gång.

det var på en så kallad open mike kväll. det betyder att vem so vill kan komma fram och framträda några minuter. detta brukar oftast vara på en nattklubb eller bar/pub-liknande ställe.

jag kommer inte ihåg vad jag sjöng, bara nån låt om hur jag åkte ut och in i världen eller något.

chefen fick komma och avbryta mig efter ett tag. pinsamt.

jag tog också framförallt trumlektioner med en kille från denna kyrkan.

han var även lite snickar kunnig och bodde bredvid pastorsbostaden i ett skjul. han skulle senare komma att bli ihop med pastorns dotter.

Senare fick michael mclemore tilltalet att jag skulle åka til hawaii.

jag åkte dit och vandrade runt där i tre månader. bland annat träffade jag på Pierce Brosnan, som är film stjärna och bland annat spelat james bond, men han var också med i en serie som jag tittade på när jag var liten: remington steele.

jag fick tillfälle att berätta lite om min poker karriär och mitt "möte med Jesus". han sade att han var glad att jag träffat Jesus, och vi skakade hand.

Jag hade träffat på hans personliga kock några dagar innan mötet med brosnan.

jag hade varit ute och liftat och blivit helt otroligt blivit uplockad av samma kvinna tre dagar irad.

hon berättade att hon vid ett tillfälle hade gett bort alla sina pengar för att följa Gud, har jag för mig, och nu betjänade hon alltså pierce brosnan.

två andra filmstjärnor som jag såg i las vegas var matt damon och jon voight. men de pratade jag inte med.

Hawaii består av fem öar som man kan välja mellan, men det är framförallt maui som folk åker till, men kauaii är också fint och håller många hemligheter...